Definition av kulventil i smidd kolstål
Smidd kulventil i kolstål är en ventilsmide som erhålls genom att applicera tryck på kolstålkulventilämnet med hjälp av en smidesmaskin för att få det att genomgå plastisk deformation.
Bearbetningsmetoder för smidda kulventiler av kolstål
1. Enligt formningsmetoden kan den delas in i öppen smide och stängd smide. Öppen smide är frismide, som använder slagkraft eller tryck för att få kolstål att deformeras fritt i alla riktningar mellan övre och nedre städsytor, och erhåller smide av erforderlig form, storlek och vissa mekaniska egenskaper utan några begränsningar. Sluten smide är att använda en form på en speciell formsmideutrustning för att forma ämnet för att erhålla ett smide, som har hög produktionseffektivitet, låg arbetsintensitet, exakt storlek, liten bearbetningsersättning och kan smida smide med komplexa former.
2. Enligt deformationstemperaturen kan den delas in i varmsmidning, varmsmidning och kallsmidning. Varmsmide är högre än 800 grader. Under varmsmidning är deformationsenergin och deformationsmotståndet mycket små, och stora smide med komplexa former kan smidas; mellan 300 och 800 grader kallas varmsmidning. Så länge som temperaturen och smörjkylan är väl kontrollerad kan god precision erhållas; smide i rumstemperatur utan uppvärmning kallas kallsmide. Vid kallsmidning vid låg temperatur ändras smidesstorleken mycket lite, och mindre oxidavlagringar bildas, det sker ingen avkolning på ytan och god måttnoggrannhet och ytfinish kan erhållas.
Egenskaper för smidda kulventiler av kolstål
1. Det kan eliminera lösheten i kolstålgjutning, svetshål och har bättre mekaniska egenskaper än gjutgods. Under smide genomgår metallen plastisk deformation, vilket har effekten av att raffinera korn och kontinuerliga skärfibrer, så den används ofta för ämnestillverkning av viktiga delar.
2. Huvudmaterialet är kolstål.
Användningsscenarier för smidda kulventiler av kolstål
Smidda kulventiler av kolstål används vanligtvis i rörledningar med höga trycknivåer, huvudsakligen små diametrar, vanligtvis under DN50. Till exempel, i rörledningarna till olika system i värmekraftverk, kan den användas för att styra flödet av olika typer av vätskor såsom luft, vatten, ånga, olika korrosiva medier, lera, olja, flytande metall och radioaktiva medier. Tack vare sina överlägsna mekaniska egenskaper och förmåga att motstå högt tryck är den lämplig för tillfällen med höga krav på vätskekontroll.
